Har du en perfekt idé för ett program, men vet inte hur du ska göra det till verklighet? Att lära sig ett programmeringsspråk tar tid, men många framgångsrika programmerare är självlärda. När du väl har lärt dig att tänka som en programmerare och fått ner grunderna kan du skapa enkla program med minimal tid. Att skapa komplexa program blir lite svårare, men med övning kan du skapa ditt drömprogram innan du vet ordet av.
Steg
Del 1 av 7: Att lära sig ett programmeringsspråk
Steg 1. Bestäm ett startspråk
Om du aldrig har kodat förut vill du börja med ett språk som är inriktat på nybörjare, men som ändå låter dig arbeta för att uppnå dina mål med ditt program. Det finns dussintals språk att välja mellan, och alla utmärker sig med olika uppgifter och implementeringar. Några av de mest populära språken för nya utvecklare inkluderar:
- C - Ett av de äldre datorspråken, men fortfarande allmänt använt. Att lära sig C ger dig också ett steg när du expanderar till C ++ och Java.
- C ++ - Ett av de mest populära språken som används idag, särskilt inom mjukvaruutveckling. Att lära sig C ++ tar ett tag och behärskar det ännu längre, men det finns otaliga möjligheter när du väl vet det.
- Java - Ett annat otroligt populärt språk som kan skalas för att fungera på nästan alla operativsystem.
- Python - Detta är ett av de enklare språken som används, och grunderna kan läras in på bara ett par dagar. Det är fortfarande ganska kraftfullt och används i många server- och webbplatsapplikationer.
Steg 2. Skapa en utvecklingsmiljö
Du behöver några verktyg för att börja skriva kod. Dessa verktyg kallas din "utvecklingsmiljö". Vad du behöver varierar beroende på vilket språk du kodar.
- Kodredigerare - Nästan alla programmerare kommer att dra nytta av att ha en dedikerad kodredigerare installerad. Medan du kan skriva kod med en enkel textredigerare som Anteckningar, hittar du processen mycket lättare om du har ett program som markerar syntax och automatiserar många av de repetitiva programmeringsuppgifterna. Några populära kodredigerare inkluderar Notepad ++, TextMate och JEdit.
- Kompilator eller tolk - Många språk, till exempel C och Java, måste kompileras innan du kan köra koden. Du behöver en kompilator för ditt valda språk installerat på din dator. De flesta kompilatorer kommer också att utföra felrapporteringsuppgifter.
- IDE (integrerad utvecklingsmiljö) - Vissa programmeringsspråk har en kodredigerare, kompilator och felsökning som alla är integrerade i ett program som kallas IDE. Du kan vanligtvis få denna IDE från programmeringsspråkets webbplats.
Steg 3. Slutför några självstudier
Om du aldrig har programmerat tidigare måste du börja smått. Hitta några självstudier online som kan leda dig genom de grundläggande begreppen för ditt valda språk. Detta kan inkludera att lära sig syntax, variabler, funktioner, rutiner, villkorliga uttalanden och hur de alla passar ihop.
Det finns en mängd olika platser online som erbjuder bra handledning, inklusive Udemy, Khan Academy, Codecademy, Code.org och många fler
Steg 4. Ladda ner några exempel- och öppen källkodsprogram
Manipulering av exempelkod kan hjälpa dig att lära dig hur du utför uppgifter med det språket. Det finns otaliga exempel- och öppen källkodsprogram tillgängliga som låter dig komma åt alla koder som får programmet att fungera. Börja med enkla program som är relaterade till den typ av program du vill göra.
Steg 5. Skapa enkla program för att lära dig grunderna
När det är dags att börja skriva din egen kod, börja med grunderna. Skriv några program med enkla in- och utgångar. Träna på tekniker du behöver med mer komplexa program, till exempel datahantering och underrutiner. Experimentera och försök att bryta dina egna program.
Steg 6. Gå med i kodande grupper
Att kunna prata med en kunnig programmerare om alla problem du har är ovärderligt. Du kan hitta otaliga likasinnade programmerare på olika webbplatser och samhällen runt internet. Gå med några som är relaterade till ditt valda språk och läs allt du kan. Var inte rädd för att ställa frågor, men var säker på att du först har försökt hitta en lösning på egen hand.
Steg 7. Förstå att det tar tid att lära sig något programmeringsspråk
Du kommer inte att kunna skapa ett program första gången du sätter dig vid tangentbordet (inte ett komplext program i alla fall). Att lära sig använda programmeringsspråket effektivt tar tid, men med övning kommer du snart att koda mycket snabbare och mer effektivt.
Del 2 av 7: Designa ditt program
Steg 1. Skriv upp ett grundläggande designdokument
Innan du börjar koda ditt program hjälper det att ha lite skriftligt material att referera till under programmeringsprocessen. Designdokumentet beskriver programmets mål och beskriver funktionerna på djupet. Detta gör att du kan hålla fokus på programmets funktion.
- Designdokumentet bör diskutera var och en av de funktioner du vill inkludera och hur de kommer att implementeras.
- Designdokumentet bör också överväga flödet av användarupplevelse och hur användaren utför sin uppgift med programmet.
Steg 2. Kartlägg programmet med grova skisser
Skapa en karta för ditt program som anger hur användaren kommer från en del till en annan. Ett enkelt flödesschema är vanligtvis perfekt för ett grundläggande program.
Steg 3. Bestäm den underliggande arkitekturen för det program du skapar
Programmets mål dikterar den struktur du väljer. Att veta vilken av följande strukturer som bäst relaterar till ditt program hjälper dig att fokusera utvecklingen.
Steg 4. Börja med ett "1-2-3" -program
Detta är den enklaste typen av program, och låter dig bli bekväm med ditt programmeringsspråk. I grund och botten startar ett 1-2-3-program, frågar efter inmatning från användaren och visar sedan ett resultat. När resultatet visas avslutas programmet.
- Nästa steg efter en 1-2-3 är en REPL (Read-Execute-Print Loop). Detta är ett 1-2-3-program som går tillbaka till 1 efter att utmatningen visats.
- Tänk på ett Pipeline -program. Detta är ett program som transformerar användarinmatning och körs kontinuerligt. Detta är en metod som är bra för program som kräver lite användarinteraktion, till exempel en RSS -läsare. Programmet kommer att skrivas som en serie klasser som delar en loop.
Del 3 av 7: Skapa en prototyp
Steg 1. Fokusera på en funktion
En prototyp fokuserar vanligtvis på programmets huvudfunktion. Om du till exempel skapar ett personligt arrangörsprogram kan din prototyp vara kalendern och händelse-tilläggsfunktionen.
Steg 2. Iterera tills funktionen fungerar
Din prototyp ska kunna användas som ett eget program. Det kommer att vara grunden för allt annat, så se till att det fungerar som det ska. När du upprepar funktionen fortsätter du att förfina den tills den fungerar smidigt och effektivt.
- Prototypen låter dig göra snabba ändringar och sedan testa dem.
- Låt andra testa din prototyp för att säkerställa att den fungerar korrekt.
- Förvänta dig att prototypen ändras när du arbetar med den.
Steg 3. Var inte rädd för att skrota prototypen
Hela poängen med prototypen är att experimentera innan man begår. Prototypen låter dig se om de funktioner du vill ha är möjliga innan du dyker in i kodningen av programmet. Om prototypen är dömd att misslyckas, skrot den och återgå till ritbordet. Det kommer att spara dig en hel del huvudvärk
Del 4 av 7: Gör programmet
Steg 1. Skapa en pseudokodbas
Detta är skelettet för ditt projekt och kommer att fungera som bas för framtida kodning. Pseudokod liknar kod men kommer faktiskt inte att kompilera. Istället tillåter det programmerare att läsa och analysera vad som ska hända med koden.
Pseudokod hänvisar fortfarande till syntaxen för programmeringsspråket, och pseudokoden bör struktureras precis som vanlig kod skulle vara
Steg 2. Expandera på din prototyp
Du kan använda din befintliga prototyp som bas för ditt nya program, eller så kan du anpassa prototypkoden till den större strukturen i ditt fulla program. Utnyttja i båda fallen den tid du arbetat med och förfina prototypen.
Steg 3. Börja koda
Detta är processens verkliga kött. Kodning tar den längsta tiden och kommer att kräva många kompileringar och tester för att säkerställa att koden fungerar. Om du arbetar med ett team kan utgångspunkt från pseudokod hjälpa till att hålla alla på samma sida.
Steg 4. Kommentera all din kod
Använd ditt programmeringsspråks kommentarfunktion för att lägga till kommentarer till all din kod. Detta kommer inte bara att hjälpa alla som arbetar med ditt program att ta reda på vad koden gör, det kommer också att hjälpa dig att komma ihåg vad din egen kod gör när du kommer tillbaka till projektet senare.
Del 5 av 7: Testa programmet
Steg 1. Testa varje ny funktion
Varje ny funktion som läggs till i programmet bör sammanställas och testas. Ju fler människor du kan testa, desto mer sannolikt kommer du att kunna upptäcka fel. Dina testare bör göras medvetna om att programmet är långt ifrån slutgiltigt och att de kan och kommer att stöta på allvarliga fel.
Detta kallas ofta alfatestning
Steg 2. Testa ditt fullständiga program
När du har implementerat alla funktioner i ditt program bör du börja en omgång intensiv testning som täcker alla aspekter av programmet. Denna testrunda bör också innehålla det största antalet testare än.
Detta kallas ofta betatest
Steg 3. Testa släppkandidaten
När du fortsätter att göra justeringar och lägga till tillgångar i ditt program, se till att den version du tänker släppa har testats noggrant.
Del 6 av 7: Skapa tillgångar
Steg 1. Bestäm vad du behöver
Programmets art kommer att avgöra vilka tillgångar du behöver. Behöver du anpassade ljud? Konstverk? Innehåll? Alla dessa frågor bör besvaras innan du släpper ditt program.
Steg 2. Överväg outsourcing
Om du behöver mycket tillgångar, men inte har arbetskraft eller talang för att skapa dem själv, kan du överväga att lägga ut tillgångsskapande. Det finns otaliga frilansare där ute som kan vara villiga att arbeta med ditt projekt.
Steg 3. Implementera dina tillgångar
Se till att de inte stör programmets funktionalitet och att det inte finns något överflödigt. Att lägga till tillgångar sker vanligtvis i de sista skedena av programmeringscykeln, om inte tillgångarna är en integrerad del av själva programmet. Detta är oftast fallet i videospelprogrammering.
Del 7 av 7: Släppa programmet
Steg 1. Överväg att släppa dina program som öppen källkod
Detta gör att andra kan ta koden du har gjort och förbättra den. Open-source är en community-driven modell för att släppa, och du kommer sannolikt att se liten vinst. Fördelarna är att andra programmerare kan intressera sig för ditt projekt och hjälpa till att utöka omfattningen avsevärt.
Steg 2. Skapa en skyltfönster
Om du vill sälja din programvara kan du skapa ett skyltfönster på din webbplats så att kunder kan köpa och ladda ner din programvara. Tänk på att om du har betalande kunder kommer de att förvänta sig en fungerande och felfri produkt.
Beroende på din produkt finns det en mängd olika tjänster som du också kan sälja den genom
Steg 3. Fortsätt stödja din release
När du har släppt din programvara kommer du sannolikt att börja ta emot felrapporter från nya användare. Kategorisera dessa buggar efter deras kritiska nivåer och börja sedan ta itu med dem. När du uppdaterar programmet kan du släppa nya versioner eller patchar som uppdaterar specifika delar av koden.
Stark support efter utgivningen kan öka din kundbibehållande och sprida god mun till mun
Steg 4. Annonsera din programvara
Människor måste veta att din programvara finns innan de börjar använda den. Ge recensionskopior till relevanta recensionssajter, överväg att skapa en gratis testversion, skriv ett pressmeddelande och gör allt du kan för att sprida ordet om din programvara.
