Mountainbike är en rolig och givande sport, men det kräver en anständig bana att åka. Att hitta en kurs som är både utmanande och spännande kan vara svårt, eftersom de bästa banorna tenderar att vara mycket överfulla eller dåligt underhållna. Om du är seriös med mountainbike och har rätt ambition, kan du skapa en personlig mountainbikekurs som är skräddarsydd för din personliga skicklighetsnivå och önskemål.
Steg
Del 1 av 3: Planering av kursens placering
Steg 1. Få tillstånd att bygga din mountainbikebana
Se till att marken du vill bygga på inte är privatägd eller skyddad, till exempel en statspark. Det bästa området att bygga på är mark som du personligen äger. Om du inte personligen äger marken, kontakta markägaren och presentera ett skriftligt förslag som beskriver var och hur du vill bygga banan.
- För en kort bana behöver du allt från 3,2–16,1 km terräng.
- För en medellång kurs, se till att du har minst 18–24 km mark.
- För en längre bana behöver du 26 km eller mer terräng.
- Försök att bilda ett partnerskap med markägaren eller fastighetsförvaltaren så att alla inblandade parter kommer att gynnas.
Steg 2. Gå den allmänna vägen där du vill göra din mountainbikebana
Spana ut landet och se till att det varken är för brant eller för plant. Om du stöter på oväntade hinder som inte är lätta att rensa, till exempel stora trädstubbar eller rötter, planera att få din rutt att gå runt hindren. De bästa mountainbike -banorna fungerar med och smälter in i terrängens naturliga egenskaper.
- Om du inte kan gå nerför landets sluttning utan att springa eller behöva ta dig själv, är landet troligen för brant för att bygga en hållbar bana på.
- Om terrängen inte är sluttande alls kanske det inte är tillräckligt utmanande för mer erfarna ryttare.
Steg 3. Använd stiftflaggor för att markera början och slutpunkterna
När du har bestämt att terrängen är acceptabel och det inte finns några stora hinder i vägen, gå tillbaka och placera en stiftflagga vid startpunkten och slutpunkten för banan. Se till att hålla dig inom fastighetslinjerna.
- Om du vill att din kurs ska bilda en loop kommer början och slutpunkterna att vara desamma. Istället för att flagga samma plats två gånger, markera gränsen på ytterkanten av din bana på alla fyra sidor.
- Stiftflaggor är att föredra, men du kan använda sprayfärg eller någon annan markör som är lätt att se.
Steg 4. Gå igenom kursen och markera huvuddragen
Placera en flagga eller markör i specifika områden som du vill inkludera i din kurs, till exempel naturliga droppar, vändningar eller landmärken. Dessa kallas kontrollpunkter, och de påverkar var leden kommer att gå.
- Positiva kontrollpunkter är platser du vill att kursen ska gå på, sådana stenhällor, hopp eller andra naturliga hinder som du vill ha med.
- Negativa kontrollpunkter är platser du vill att banan ska undvika, till exempel extremt branta sluttningar, vissa vattenkorsningar eller andra säkerhetsrisker.
Steg 5. Rita kontrollpunkterna på en topografisk karta
Inkludera de platser där du markerade början och slutet av din kurs. Använd kontrollpunkterna för att rita den grundläggande rutten du vill kursen ta och anslut punkterna medan du går.
- Du kan hitta en topografisk karta över din region i de flesta lokala närbutiker, eller du kan skriva ut en här:
- När du börjar planera banans väg, överväga landskapet och dess naturliga egenskaper. Använd dessa till din fördel för att inkludera backar, svängar och hopp, efter önskemål.
- Använd en penna så att du kan radera märkena om det behövs.
- Detta är den första planeringen för leden.
Steg 6. Gå tillbaka över vägen du ritade och markera den allmänna spårinriktningen
När du går använder du en stiftflagga för att markera banans väg. Placera en stiftmarkör på varje sida av det markerade spåret för att hålla bredden konsekvent. Se till att ditt spår träffar alla positiva kontrollpunkter och undviker de negativa.
- Den genomsnittliga bredden på en cykelväg för engångsbruk 36–48 tum (91–122 cm), medan en flerbruksbana är 4–10 fot (1,2–3,0 m).
- Om din kurs är flera användningsområden, inkludera flera förbigående områden där cyklister kan gå runt varandra om det behövs. I dessa områden kan du bredda banan till att bekvämt inkludera 2 cyklister som åker sida vid sida. Ungefär 3,0 m bred är en bra tumregel.
Del 2 av 3: Rensa banans mönster
Steg 1. Använd arbetshandskar av god kvalitet för att skydda dina händer
Du kommer att gräva mycket, så använd arbetshandskar för att skydda dina händer mot blåsor och andra skador. De hjälper dig också att behålla ett fast grepp medan du arbetar.
Steg 2. Rensa buskar, stenar, grenar och annat skräp ur vägen
Gå tillbaka över området du just markerat med stiftflaggor och ta bort alla vassa, spetsiga eller lösa stenar i stigen. Använd en kratta för att rensa bort små stenar, grenar eller lövverk.
- Kasta antingen det samlade skräpet utanför gränsmarkörerna, eller ladda det i en skottkärra för att dumpa bort från vägen senare.
- Rensa skräp i förväg kommer att göra det lättare att bryta upp marken senare.
Steg 3. Använd en rake eller mattock för att lossa marken och gräva slitbanan
När du har rensat bort eventuella hinder på banan, använd en mattock för att bryta upp marken mellan stiftflaggorna i banan du markerade. Skaka bort det översta grässkiktet tills allt du har kvar är jorden under. Gör detta under hela din kurs.
- Om marken redan är täckt av smuts eller jord måste du fortfarande bryta upp det övre marklagret så att du kan gå tillbaka och packa ner det.
- Rensa bort mer mark för svängar. Svängradierna bör vara ungefär 1,8–2,4 m (6–8 fot) breda.
Del 3 av 3: Genomförande och underhåll av kursen
Steg 1. Komprimera det lossade slitbanan med en kratta eller spade
Gå tillbaka över marken du precis lossnat och använd en platt spade eller en kratta för att packa ner den. Om smutsen är sandig eller lös och det är svårt att packa ner, använd en trädgårdsslang eller hink med vatten för att dämpa marken innan du packar den. Se till att marken är väl packad så att du kan cykla på den utan att snurra ut eller orsaka stora hjulspår.
- Att packa marken är en av de mer arbetskrävande, tråkiga aspekterna av att bygga en mountainbikebana, men det är också en av de viktigaste. Om smutsen är för lös när du kör banan på din mountainbike, glider ditt framhjul.
- Vandra eller cykla försiktigt över leden flera gånger för att lättare komprimera jorden.
- Om din bana är tillräckligt bred kan du packa ner den snabbt och effektivt genom att köra ett fordon över slitbanan.
Steg 2. Inkludera hinder i din kurs för att öka svårigheten
Använd den överflödiga marken du tog bort tidigare för att bygga smutshopp längs banan, eller lägg i några träramper. Använd terrängens inbyggda funktioner innan du lägger till konstgjorda hinder. Naturliga hinder är i allmänhet bäst, och det finns vanligtvis många träd, stora stenar och buskar som du kan slingra runt för mer utmaning.
- För att bygga ett smutshopp, använd marken du samlade när du grävde slitbanan. Stapla smutsen till önskad höjd och använd en slang för att dämpa det översta lagret av smutsen. Använd en platt spade eller rake för att packa ner smutsen så tätt som möjligt så att ditt framhjul inte snurrar ut på lös smuts.
- Håll hopp mellan 0,30–0,91 m från marken, eftersom högre kan vara farligt.
- Några andra exempel på vanliga hinder är stenblock och stockar som du kan placera på banans väg.
Steg 3. Behåll kursen du byggde genom att kontrollera den flera gånger om året
Kontrollera om det har fallit grenar och rensa bort lager av fallna löv eller ogräs. Om marken har börjat erodera, ta din spade och packa ner den igen.
- Att lägga till komprimerad jord eller grus till banan kommer att hindra den från att erodera så snabbt och minska underhållet som krävs för att hålla banan.
- Kör inte kursen medan marken är våt. Detta hindrar marken från att urholka lika snabbt.
Tips
- Var kreativ och var inte rädd för att justera din kurs när du åker den.
- Be andra cyklister att gå din bana och få deras åsikter om områden du kan förbättra.
Varningar
- Använd alltid hjälm när du cyklar.
- Om andra människor använder ditt spår, placera skyltar för att varna förare om kommande faror (t.ex. ramper, avhopp eller bombhål).
